Stora manskapsförluster
Ryska kriget 1788-1790 innehöll många sjöslag vilket innebar i sin tur stora manskapsförluster som skulle ersättas. Det var inte striderna som tog de flesta båtmännens liv utan sjukdomarna. Trångboddhet och bristande hygien, dålig kost samt kyla och fukt skapade grogrund för sjukdomar. Enbart år 1790 tvingades Nagurotarna ersätta under det tidigare året i Skärgårdsflottan omkomna båtsmännen med 19 unga män i åldern 18-23 år.
Viborgska gatloppet
Under krigets tredje år riktade svenskarna ett anfall mot Sankt Petersburg. Företaget misslyckades och hela den svenska flottan instängdes i Viborgska viken. Den 3 juli 1790 genomförde den svenska flottan en framgångsrik utbrytning, vilket senare kom att kallas för Viborgska gatloppet. Den ryska örlogseskadern under prins Karl av Nassau-Siegens ledning fortsatte jagade efter skärgårdsflottan in bland öarna i Svensksund.
Den svenska skärgårdsflottan bestod då av 275 fartyg med över 14 000 man närvarande, inklusive 360 officerare och 700 underofficerare. Av dessa var omkring 13 000 stridande med 206 fartyg, medan 1 200 man och 69 fartyg tog hand om trupptransporter, sjukhus- och andra stöduppgifter Svenskarna hade totalt cirka 1 300 artilleripjäser, varav cirka 860 var nickhakar och 450 tunga kanoner.
Den ryska skärgårdsflottan bestod av 274 ryska fartyg. Totalt deltog omkring 18 500 man med mellan 850 och 1 000 tunga kanoner och nästan lika många nickhakar. Den 8 juli samlades den ryska flottan vid Kyrkogårdsön och Rankö i Svensksunds sydöstra inlopp, där Nassau delade upp den i fyra linjer.
Östersjön största sjöslag
Anfallet inleddes klockan 8 på morgonen. Ryssarna upplevde stora svårigheter i striderna mot svenskarnas starka ställningar. Därtill var väderförhållanden dåliga och rörligheten i det smala sundet begränsat vilket innebar att svenskarnas kanoneld hade mördande effekt.. Slaget slutade med ett katastrofalt nederlag för Ryssland och de förlorade en tredjedel av sin flotta. De svenska förlusterna var minimala och uppgick till 9 officerare och 162 soldater i stupade och 14 officerare och 108 soldater i allvarligt sårade. Totalt förlorades 6 svenska fartyg: Udeman Ingeborg, 2 kanonslupar och 1 kanonjolle sänktes och 1 mörsarbarkass och 1 kanonslup exploderade.
De ryska förlusterna uppskattas till åtminstone 9 000 man, tillfångatagna ryska officerare själva hade uppskattat 12 000 ryska förluster. Mellan 50 och 80 ryska fartyg hade gått förlorade efter slaget. Prins Nassau lyckades fly undan svenskarna men hans flaggskepp Catarina togs som krigsbyte. Under slaget var de svenska kanonsluparna och kanonjollarna långt mer effektiva i kustnära strider än skärgårdsfregatterna. Den 22 juli firades segern på plats i Svensksund med en tacksägelsedag. Flera officerare befordrades och hedersvärjor utdelades. Slaget vid Svensksund var Östersjöns största sjöslag och Sveriges största marina seger någonsin.
