Båtsmansrotar
Kung Gustav Vasa utarbetade ett indelningsverk, ett system för frivillig rekrytering av soldater som kunde förses med ett torp med tillhörande mark att bruka som en del av lönen. Systemet omformades med tiden och i Gustaf II Adolfs krigsfolksordning år 1619 utskrevs var tionde man till landets försvar. Det var prästernas uppgift att göra förteckningar över männen i socknen.
Utöver soldater och ryttare för armén behövdes även båtsmän till den växande svenska flottan. Under åren 1634−1640 bildades tolv kompanier i kustsocknarna. Sydvästra Finland bildade Söderfinlands kompani dit Pargas och Kimito hörde. Till Ålands kompani hörde även Nagu, Korpo, Rimito och Töfsala. De finska kompanierna sammanslogs senare till Ålands och Södra Finlands båtsmanskompani. Flera gårdar, som tillsammans utgjorde minst två mantal, skulle bilda en rote för att försörja en soldat eller båtsman. Det hemman som var mest lämpat utsågs till stamrote och båtsmanstorpet placerades ofta på dess ägor. Båtsmanstorpet ansågs vara byns gemensamma egendom.
Båtsmanslön
Enligt 1690 års förordning skulle varje båtsman årligen erhålla persedlar till ett värde av 2 riksdaler 3 skillingar. Till båtsmanstorpen skulle höra så mycket åkerjord att den gav en årlig avkastning på två tunnor spannmål och en äng som gav två lass hö. Rotebönderna skulle även hjälpa båtsmanshustrun med jordbruket när mannen var ute i krig eller på kommendering. Boningsstugan mätte åtta alnar inom knutarna och var försedd med en förstuga. Till torpet hörde också en loge, en lada och ett fähus för två kor.
Båtsmannen utrustades med utredningspersedlar, beklädnadspersedlar och handräckningspersedlar. Utredningspersedlarna, som bestod av en kapprock, en kappsäck samt hängmatta och rya skulle räcka till för åtminstone tre års tjänstgöring. Beklädnadspersedlarna skulle båtsmannen erhålla vid varje uppfordring till tjänst på minst tre månader. Dessa persedlar var en tröja, en väst, ett par långbyxor, en halsduk, en hatt, ett par läderskor, två par ullstrumpor och två par skjortor. Handräckningspersedlarna, som bestod av ett par skor och strumpor utdelades när tjänstgöringen räckte minst tre veckor och högst två månader. Rotarna klagade tidvis över kostnaderna för att utrusta båtsmännen, i synnerhet om samma rote genom en båtsmans död blev tvungen att prestera flera båtsmän inom en kort tid.